År 1921 infördes allmän läroplikt i Finland. Den föregicks av lång planering och livlig diskussion. Man hade märkt att skolgången bland barn på landsbygden haltade betänkligt. Under de senaste hundra åren har det finländska skolsystemet speglat samhällsutvecklingen och nivån på utbildningen har stadigt stigit. Nu när vi hyllar hundraåringen kan man fråga sig quo vadis, hur ser framtidens skolväsende och utbildning ut? Har alla lika möjligheter? Bakom dylika frågor ligger en grundläggande fråga: Vad innebär bildning och vad eftersträvas? En hurudan människa vill vi forma? Vi talar då om så väl utbildningens innehåll som syfte, med andra ord dess grundläggande värderingar. Enligt grundskolelagens andra paragraf är grundskolans mål att ”fostra sina elever till harmoniska, sunda, ansvarskännande, självständiga och kreativa människor och samhällsmedlemmar med samarbetsförmåga och fredsvilja”. Dessa målsättningar måste kontinuerligt balanseras mot resurser, byråkrati och inhämtande av den kunskap som samhället förväntar sig. På vilket sätt speglas vår tid och vårt samhälle, ideal och trender i utbildningen?
Seminariet ordnas i Migrationsinstitutets utrymmen i Gripen, Åbo, men även via Zoom. Båda former av deltagande kräver förhandsanmälan till margret.halldorsdottir@abo.fi.
OBS! Endast 20 personer ryms i Gripen och vi önskar att du som deltar på plats är dubbelvaccinerad.
Föredragen publiceras i Finsk Tidskrift 1/2022. Seminariet ordnas i samarbete med Migrationsinstitutet.
Talare
Janne Holmén, Uppsala universitet: Ger läroplanen en grogrund för bildning?
Dan Lolax, Kommuntorget: Vi föds som original – gör skolan oss till kopior?
Jan Hellgren, Nationella Centret för utbildningsutvärdering: Läroplikt för bildning?
Kommentar: Undervisningsminister Li Andersson
Välkommen!